Ett nytt kapitel.

Idag startade ett nytt kapitel i mitt liv. Igår hade jag min sista dag som föräldraledig, och idag jobbar jag första dagen som heltidsanställd förskollärare. De senaste dagarna har jag vart stressad, nervös och lättirriterad. Jag har haft ett mer skiftande humör än vanligt pga att jag inte vet hur allting kommer bli. Kommer jag trivas på jobbet? Vad förväntar sig alla? Kommer jag klicka med mina kollegor? Jag tror alla känt sådan osäkerhet ibland. Hur som helst så ska N vara hemma med Bi det halvår nu och det tror jag kommer gå galant! 
Bild från B's 1-årsfotografering! 
Allmänt | | Kommentera |

25 år, mamma, förskollärare och husägare!

Igår fyllde jag 25 år. Helt plötsligt fick jag lite.... well, inte åldersnojja, men funderingar. Helt plötsligt insåg jag att det är så galet mycket jag ännu inte hunnit göra och som jag egentligen vill göra. Med detta i åtanke har jag gjort någon slags miniversion av en bucket list. Gud vad oinspirerande ändå, här går jag och fyller 25, får åldersnojja och gör en bucket list - känns väldigt klyshigt på något vis. Samtidigt har jag ju faktiskt hunnit gör VÄLDIGT mycket under de här 25 åren med. Jag är tillsammans med min livs stora kärlek, och pappan till mitt barn. Jag har världens finaste son, jag håller på att ta examen (väntar på sista betyget), och jag har, tillsammans med min älskade hjärtevän ett hus som kommer att bli galet fint till slut och jag har världens mysigaste och snällaste katt (ni skulle se katten och B tillsammans!) - life is good med andra ord!
Allmänt | | Kommentera |

Lull-lull är inte lika fint i kombination med en 7-månaders bebis!

 
När man får en liten bebis finns även tankarna på att man "måste barnsäkra" någonstans i bakhuvudet. Vad innebär då barnsäkra? Ja.. DET MÄRKER MAN! Barnsäkra för mig var typ sånna där spärrar till köksskåp och lådor, och grindar till trappan. Eller? Skulle det behövas mer?
 
Vårat yrväder till bebis på 7 månader är inte stilla mer än nödvändigt (dvs för att äta, sova och ibland bajsa). Framförallt kryper han omkring överallt, men dessutom går han gärna i gåstolen. Gåstolen är förvisso bra på så vis att den ofta ger lite distans till saker och ting då den är så klumpig. MEN som 7-månaders bebis kan Benjamin även ställa sig upp själv. Han kan ställa sig med hjälp av bord, bänkar, stolar eller andra lämpliga saker i lagom höjd, och han siktar in sig likt en missil på de saker som har ömtåliga, fina eller på annat sätt ej barnvänliga saker på/i sig. Helt plötsligt var inte barnsäkra att sätta upp grindar och spärrar. Helt plötsligt var "barnsäkra" plocka undan kattmaten, stänga in kattlådan så han inte får tag i kattsanden, ta bort ALLA saker från skötbordet, plocka bort alt ställa upp allt "lull-lull" och "krims-krams" i hela huset. För ärligt talat, Benjamins mamma är lite av ett neat-freak som ballar ur när bebisen tar tag i "fel" saker. Hejdå alla fina "prydnads-saker", vi syns om några år!
 
 
Upp